Jag använder det här inlägget även som en liten introduktion till själva bloggen. Den här bloggen kommer inte att vara en ren recensionsblogg. Jag kommer inte att hinna läsa böcker i sådan takt att det skulle löna sin. Bloggen kommer istället att fungera lite som en tips-sida. Jag läser en herrans massa böcker, en del bra, en del mindre bra, en del dåliga. Dom dåliga böckerna läser jag kanske runt 100 sidor innan jag blir sur och lägger undan boken då den inte fallit mig i smaken. Så, att ha en recensionssida med enbart böcker jag prisar känns meningslöst, så en tips-sida får det bli. Det kommer även inlägg med lite egna tankar och funderingar. Välkomna!

Jag börjar den här bloggen med att skriva om en bok som jag inte trodde att jag skulle läsa. Jag har läst alla skräckböcker och ungdomsböcker som Mats Strandberg på senare tid skrivit, men aldrig hans tidigare verk så som Jaktsäsong, bekantas bekanta, och boken som jag nu läst, Halva liv. 

Vad var det då som greppade mig i Halva liv? Till och börja med vill jag säga att den inte greppade mig direkt, när jag läste om Jessica och hennes vardag blev jag undrandes om jag verkligen skulle klara av att läsa hela boken. Men sedan började det hända saker och ting. Jessicas farmor dör....förlåt, SPOILER ALERT! Det står dock på baksidan av boken. Hennes farmor har även lämnat efter sig en hemlighet i form av en skriven bok som Jessica får ta del av. 

Här börjar det bli spännande och boken väcker mitt intresse rejält, vad är det för stor hemlighet? Kommer inte att avslöja den, det får ni läsa er till själva. Som läsare tas vi tillbaka till farmoderns uppväxt och tidiga vuxna liv, vilket är en fröjd att läsa om, vi får även ta del av Jessicas funderingar och tankar kring det hon läser. Jessica fann en väg in i mitt hjärta, jag kände igen mig så enormt mycket i allt hon känner, med ångest, depression, gladpiller och ältande. När jag läste om henne blev jag nästan rädd, "varför handlar den här boken om mig?"... Även jag har en farmor som förmodligen sjunger på sin sista refräng, som är i slutskedet av sitt långa liv och jag brottas ständigt med skuldkänslor av att jag inte hälsar på henne eller hör av mig, men samtidigt har vi alla våra egna liv att se efter. 

Vi får lite av en historialektion och mycket av en släkthistoria. Vi får reda på hur det var att bli gravid förr, vilka problem det kunde föra med sig. Ibland känns det som om jag läser en biografi. "Tänk att hon har levt det här livet, nej just det, Viola är påhittad". Dock tror jag att det fanns människor som levde liv liknande hennes. Och det här är inte speciellt långt bak i tiden. Mycket har ändrats på kort tid. 

När Jessica i all hopplöshet blir fly förbannad märker jag hur jag sitter och spänner mig när jag läser, jag vill också bli fly förbannad ibland och måste stå emot impulsen att slänga iväg boken, in i väggen. Det är så väl beskrivet hur hon mår och hur hon tänker, jag känner så starkt för Jessica. 

Vi får även följa hennes kamp med att försöka glömma sitt ex Jakob, som utan någon förklaring försvunnit från hennes liv. Jag är inte lika engagerad i den berättelsen som den om farmodern men jag tycker det knyts ihop rätt snyggt i slutet i alla fall. Hur farmoderns brev gjorde henne starkare, så att hon kunde ta sig igenom persen med Jakob. 

Boken är lättläst, vilket glädje mig, då svårlästa böcker kan få mig att tappa sugen totalt, när jag knappt förstår vad jag läser. Boken har även relativt korta kapitel, vilket också glädjer mig, då jag gärna läser klart ett kapitel innan jag lägger ifrån mig boken. När en bok har kapitel som är typ 100 sidor långa kan jag lite tröttna och ge upp, konstigt hur hjärnan fungerar. Jag sträckläser lättare en bok med korta kapitel än en med långa, knasigt. 

Jag letar nu, hör och häpna, efter Mats andra böcker Jaktsäsong och Bekantas bekanta, för vem vet, dom kanske också bjuder på något riktigt läsvärt som jag annars går miste om. Halva liv har fått mig att lämna min comfortzone och börja läsa böcker som jag annars kanske inte skulle läsa baksidan på ens. 

Tack Mats, och tack för att du är så öppen mot dina fans, fler författare borde vara som du.