Jag har gjort något ovanligt, i alla fall för mig. Jag har gått in i en bokaffär, skrollat bland böcker och plockat fram en på måfå som jag tyckte såg intressant ut, helt utan att veta vem författaren är. Boken jag drog ut var Grävlingen, av Fredrik P Winter.
Boken beskrivs som en psykologisk thriller, och det är det. Man får följa förläggaren Annika, som hatar källare, polisen Cecilia, som haft ett förhållande med Annikas make och så får man följa Grävlingen. Sättet man får följa hen är via inledningstexter i början av varje kapitel. Det gör att man ivrigt vill läsa vidare. Kapitlen är heller inte så långa, vilket på något skumt vis gör det lättare att läsa vidare. Det är förbaskat svårt att lägga ifrån sig boken kan man säga. Det blandas även in lite övernaturlighet, eller gör det? Läsaren får själv tänka efter lite och bygga vidare på världen under jorden, där skrapanden och viskningar hörs. Det är friskt och vågat skrivet och jag ser med glädje fram emot vad Fredrik kommer skriva härnäst. Jag älskar att hitta nya författare att följa. Jag tror att vi har en ny skräckmästare i sverige.
En sak är säker, jag kommer aldrig att dränera mitt hus.
fet text

Äntligen ett cafe utan störande musik. Det är helt tyst på Centralkonditoriet i Jönköping. Jag har varit på second hand-affären ge för livet i Husqvarna och köpt böcker. Jag har börjat köpa spänningsromaner som inte är kriminalromaner. Jag försöker hitta författare jag inte hört om förut. Min teori är, att om någon besvärat sig med att skriva en lång bok, och dessutom fått den utgiven, så kan det ju inte vara rakt igenom skräp. Boken måste ju ha något. Så jag har bestämt mig för att ge fler böcker en chans. Grävlingen av Fredrik P Winter köpte jag ny för någon vecka sedan och har snart läst ut den, så den ska avnjutas ihop med en princessbakelse och en kaffe på tysta cafeet.

Vi hörs!